Texten hämtad från Uppsala Universitet

Åskskydd för enfamiljs- och fritidshus

Den här beskrivningen gäller bostadshus, vars höjd inte är högre än 10 m och som är mindre än 20 m långa eller breda.

Sannolikheten att en villa skall träffas direkt av blixten är relativt liten. Direkta blixtnedslag sker dock varje år i byggnader. Skydd mot detta är endast möjligt genom att förutom åtgärderna i grundskydd även förse byggnaden med jordtag, helst i form av en ledning i marken runt byggnaden, en så kallad ringledare, samt med lämpligt placerade metallinor på tak och väggar fram till ringledaren, se (takledare) Exempel på en åskledarinstallation visas nedan (fig. 1). Det är även viktigt att större metalldelar i byggnaden kopplas samman med åskledaren, se fig. 2, för detaljer i utförandet hänvisas till gällande normer. Vi rekommenderar att självbyggare anlitar en kunnig konsult för slutbesiktning av åskskyddet så att eventuella felaktigheter kan rättas till.

Åskskyddet skall skydda byggnader, personer och material vid direkt blixtnedslag i byggnaden eller dess omedelbara närhet. Det skall också förhindra att inkommande ledningsburna blixtöverspänningar ger upphov till brand. Om man vill ha fullgott skydd åt elektronik eller känslig elektrisk utrustning erfordras i regel kompletterande åtgärder.

Hur skyddas huset mot blixtens verkningar
Åskskyddets uppgift är att fånga in blixturladdningen och avleda blixtströmmen från byggnaden ned till mark utan att skada uppstår.
För att åstadkomma ett effektivt skydd måste man sammankoppla åskskyddsanläggningen med husets installationer och större metallföremål. Åskskydddsanläggningen omfattar ett yttre och ett inre åskskydd. Det yttre skall fånga in blixten och avleda största möjliga del av blixtströmmen.
Det inre åskskyddet skall förhindra okontrollerade gnistor mellan metalldelar i huset eller mellan åskskyddsdetaljer utanpå och metall inuti huset. Här innefattas också skydd av el- och teleledningar.

Åskskyddsanläggningen omfattar följande delsystem:

Continue reading →